Mera Livskraft

   Nå, i alla fall tillfälligt tillbaka. Mandy undrar vart jag tagit vägen? Jag har fullt upp att hålla näsan över ytan för tillfället. Vet inte när livet fick för sig att bli såhär stressigt. Ändå har vi just nu inga direkta åtaganden. Men allt som inte blev gjort förrut måste göras, och allt som ändå måste göras ska också fixas under tiden. Alltså finns det fortfarande högar av saker att göra och ingen av dem är nåt som jag VILL göra.

   Tänk om man kunde få semester från sitt eget liv ett tag. Vad det skulle vara skönt. Kanske kunna gå en promenad eller två, eller slippa få panikkänslor när tjejerna inte vill sova för att man har så mycket att göra bara de har somnat.

   Vad gäller viktnedgång så går det bra. Vikten går stadigt nedåt men det känns inte så hälsosamt när man samtidigt håller på att stressa ihjäl sig över allt annat. Jag skulle vilja promenera lite, kunna träna lite ensam…men icke.

   Minsta tjejen har i alla fall börjat ta nappflaskan nu. Det är helt underbart för det innebär att jag kan lämna henne längre stunder hos någon barnvakt. (Om jag kan få tag på någon vill säga. Det är klent med såna också.) Eller att sambon kan ta henne själv så jag slipper släpa henne med mig precis överallt för även om jag älskar mina tjejer så är det klart att man i alla fall nån gång vill vara ensam.

  Det här får räcka för nu. Nu måste jag försöka plugga. Har massor av föreläsningar att lyssna på. Om det inte vore för att jag är så trött på mitt jobb så skulle jag skita i skolan. Men jag vill göra nåt nytt och det här känns som enda chansen på väldigt, väldigt länge.

//Jinx